Kometjakten

Jag har på på sista tiden funderat på det här med att positionera sig i bloggosfären. Som jag ser det krävs det huvudsakligen 3 element för att skapa en populär och uppskattad blogg:

Först och främst ett tydligt presenterat och klart avgränsat ämne för förhandlingarna. Det kan vara olika sorters konsumtionsvaror, en etisk eller politisk ståndpunkt eller en kulturyttring. Endast kändisar kan kosta på sig att skriva om sitt vardagsliv och vad som faller dem in och ändå räkna med läsarsiffror.

Ett tätt och regelbundet postande. (för min del de senaste dagarna hindrat av en frossa så enveten att 2 täcken, 1 filt, 1 morgonrock och ca 2500 microvärmda vetekorn i en linnepåse inte lyckats hindra från att göra mig till en enda stor knottra) Så fort man lyckats locka läsare till sitt lilla hörn av bloggosfären är man i fara att tråka ut dem.

Aktivt länkande och kommenterande på andra bloggar, för let's face it: bloggande är väldigt mycket en klubb för inbördes beundran.

För egen del har stundtals kännt mig frestad att försöka nå ut till fler än mina få, men högt avhållna läsare, och gjort små ryck till försök att anpassa mig till ovanstående. Gång på gång minns jag att jag helt enkelt är för lat. Så screw it!

Föresten finns det något lite pilutta-artat uppfriskande med vetskapen om att man som osammanhängande och oregelbunden småbloggare med aktivt kommenterande närmast sörjande får ut allt det göttiga med bloggandet utan något av ansvaret och affärsmässigheten. Man kan förolämpa praktiskt taget vem som helst och skriva om precis vad man känner för. Idag känner jag mig lite meta så jag bloggar om bloggar, Imorgon kanske jag bloggar om min älskarinna Project Runway (Har klämt i mig USA, Australien, Filippinerna, Canada, och första säsongen av 5 från Storbrittannien än så länge. Bara Norge, Korea, Malaysia och Nederländerna kvar.) Kanske sätter jag ihop ett all-star-team eller rankar de bästa fem säsongerna för de 33% av mina läsare som är statistik-freaks, eller smäller i rejält med navelskådande bilder av de värst skrynkliga sömmarna och misslyckade färgkombinationerna för de 33% som har en aning om vad jag pratar om.